I Gripsholms slotts omfattande porträttsamling finns bland annat den oljemålning av Gustav Vasa i helfigur, som pryder frimärket här intill. Tidigare har man trott att porträttet härrör från tiden omkring 1557-58 och attributerat det till Willem Boy. Men på senare tid har konsthistoriker på goda grunder hävdat att det rör sig om en betydligt senare målning av en okänd mästare.
Gustav Vasa har, såsom framkommer i ett flertal tidigare artiklar, starka band till Västerås. Efter att han 1522 erövrat Västerås slott, som varit belägrat sedan "Slaget om Västerås" året innan, gjordes det till kungligt residens. På slottet kom Gustav och hans familj sedan att vistas rätt ofta, särskilt under 1550-talet. Här firade kungen även jul åren 1550, 1556 och 1558.
I Västerås höll Gustav Vasa även två historiskt mycket betydelsefulla riksmöten. Reformationsriksdagen, även kallad Västerås recess, år 1527 hölls dels på slottet, dels i konventsalen i det dåvarande dominikanerklostret, där Stadshuset idag ligger. Det var vid denna riksdag som det första och avgörande steget togs mot en separation från påvedömet, vilket senare kom att utmynna i en övergång till protestantismen.
Till den viktiga överenskommelse om Sveriges succension, som beslutades vid Västerås riksdag 1544, skall vi återkomma i en senare artikel.